Det är såhär vintern ska ska se ur❄️✨



Ni kanske undrar hur det varit med mig under den tid jag inte skrivit någonting alls? Förhoppningsvis kanske ni saknat att få läsa om hur jag har det, kanske jag bara önskedrömmer nu. 
Man önskar sig alltid mer än vad man kan få, det är något jag måste lära mig. Jag har personer runt omkring mig som älskar mig och gör allt för mig, det räcker väl? Behöver lära mig att inte ha så höga krav på mig själv, jag är ju bra som jag är. 

Tappat fokusionen helt nu på vad jag egentligen skulle skriva, som jag också glömt bort. Detta får duga, planen från första början var att få skriva av sig om det som fanns i ens huvud för stunden.

14 - 12 - 29



Många tankar som snurrar i mitt huvud just nu, tankar om hur nära och kära kan vända ryggen till och bara gå, att man är starkare än man tror, också hur livet kan förändras på en sekund. Året har varit händelserikt - men allt som händer i livet är en erfarenhet rikare. 

Till en början såg allt så hopplöst ut, viljan till att fortsätta kämpa tog slut för ett tag och en inläggning på psykatrin krävdes för att jag skulle orka. Att jag skulle finna vänner för livet där inne också var inget jag trodde skulle ske, men ack så fel jag hade. 
tacksam över att jag äntligen förstod att jag inte kunde fixa mitt mående på egen hand. 

Det är nu jag verkligen börjar gå åt rätt håll och ni kan bara inte förstå känslan inombords. Vägen är lång, men att få må "bra" hjälper mig. 
Jag har många gånger önskat att alla skulle få mer förståelse över vad psykisk ohälsa är för någonting och hur det påverkar den drabbade & dens familj. 
Varför kan inte alla bara få må bra?